Att arbeta mot välfärdsbrottslighet
Framgångsfaktorer vid uppstart
Här följer 4 framgångsfaktorer vid uppstart i ditt arbete mot välfärdsbrottslighet. Klicka på respektive framgångsfaktor för att läsa mer om varje punkt.
• Lagstadgat krav att följa upp verksamhet som har lagts ut på privata utförare samt följa upp kvalité enligt socialtjänstlagen
• Följa upp biståndsbeslut
• Kontroller av leverantörer och företrädare i upphandling, avtalsuppföljning av upphandlade avtal (upphandlade utanför KL), riskbedömning av vilka avtal som är mest centrala och vilka villkor som bör följas upp i första hand
• Polisanmäla misstänkta bidragsbrott avseende ekonomiskt bistånd, personlig assistans och föreningsbidrag
• Anmälan till Skatteverket om misstänkt folkbokföringsbrott
Checklista för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet
SKR har tillsammans med konsultföretaget PWC tagit fram en checklista som syftar till att vara ett stöd för kommuner i att påbörja eller utveckla arbetet med att upptäcka, förebygga och motverka välfärdsbrottslighet.
Klicka på de olika stegen för att få en förklaring.
-
För att bekämpa välfärdsbrottslighet är det nödvändigt att kommuner och regioner stärker sin säkerhetskultur och ökar medvetenheten om problemet. Det förebyggande arbetet börjar genom insatser som syftar till att höja medvetenheten inom hela organisationen, även inom koncernen. Det handlar om att informera medarbetare och förtroendevalda om välfärdsbrottslighet och dess olika uttrycksformer.
-
Riskanalyser handlar om att identifiera och analysera riskområden för att därigenom få kunskap om var en stärkt närvaro av kontroll behövs. Genom en dokumenterad kartläggning och analys formas ett kunskapsbaserat underlag som skapar förutsättningar för att implementera effektiva kontrollåtgärder. Använd omvärldsspaning i riskanalysen!
-
Ökad och förbättrad kontroll handlar om att arbeta med organisationens befintliga kontrollmekanismer för att skydda organisationen mot brott och i vidare bemärkelse välfärdens legitimitet, ekonomi och medarbetare. Kommuner och regioner behöver kombinera befintlig serviceroll med ökade inslag av uppföljning och kontroll.
-
Att upptäcka välfärdsbrott handlar om att uppmärksamma avvikelser genom att etablera ett arbetssätt där avvikelser och onormala fluktuationer observeras och analyseras. Genom att uppmärksamma avvikelser kan kommuner och regioner agera innan oegentligheter utvecklas till allvarligare brott med ekonomisk skada och skadat förtroende som följd.
-
Organisatoriska förutsättningar handlar om att organisera resurser på ett sätt som möjliggör ett ändamålsenligt och effektivt förebyggande av välfärdsbrott. Arbetet med välfärdsbrott behöver vara koncernövergripande. Arbetet kräver emellertid en balans mellan det strategiskt samordnande och det operativa utförandet, vilket behöver reflekteras i en tydlig ansvarsfördelning.
-
Samverkan är avgörande för att förebygga, upptäcka och agera när det gäller välfärdsbrott. Genom samverkan kompletteras olika resurser, kompetenser och kunskaper för att tillsammans minska sannolikheten för brott och reducera skadeverkningar. Samverkan bör ske både inom kommunen och regionen, men även med andra aktörer.
-
Den organiserade brottsligheten är snabbrörlig. Hur starkt det förebyggande arbetet än är kan det finnas risk för att välfärdsbrott sker. I dessa fall är det viktigt att man agerar. Organisationen behöver också utveckla en kultur som tillåter att oegentligheter uppdagas och att lärande främjas, därigenom blir organisationen mer resilient inför framtiden.
-
Brottsförebyggande arbete innebär kontinuerligt lärande och utvärdering. Den organiserade brottsligheten är en kvalificerad motståndare vars uttryck ändras och anpassas vartefter skyddande strukturer byggs upp. Därför behöver organisationen hålla sig ajour inom området och tillvarata relevanta erfarenheter.
På den här länken kan du ta del av checklistan i sin helhet.
Förebygga och motverka välfärdsbrottslighet – En checklista för kommuner och regioner (SKR i samarbete med PWC)Arbetet mot välfärdsbrottslighet i olika tidsskalor
Kommunernas arbete mot välfärdsbrottslighet behöver vara strategiskt och systematiskt. Det handlar inte om att misstänkliggöra alla som söker stöd eller bidrag, utan om att värna om välfärdens legitimitet och tillförlitlighet. Varje krona som försvinner genom brott är en krona som inte når dem som verkligen behöver hjälpen.
Genom att arbeta i olika tidsskalor kan kommunerna ta ett aktivt ansvar för att bekämpa välfärdsbrottslighet på ett rättssäkert, effektivt och värdigt sätt.
Brottsförebyggande arbete
Arbetet mot välfärdsbrottslighet kan delas in i två övergripande steg:
- Förebyggande åtgärder, innan beslut fattas eller resurser tilldelas.
- Uppföljning och reaktion, när en tjänst redan beviljats eller en utbetalning skett.
Att förebygga brottslighet kräver insatser på flera nivåer och tidsskalor från akuta åtgärder till långsiktiga förändringar. Genom att arbeta parallellt med åtgärder före och efter kan man både minska risken för att brott begås och skapa ett system där brott blir svårare att genomföra.
Det handlar om att snabbt identifiera och stoppa pågående brottslighet. Det handlar också om att göra relevanta kontroller, ställa rätt frågor och lyssna på svaren för att kunna bedöma om korrekta förutsättningar för stöd, bidrag eller välfärdsverksamhet föreligger. Det kan även innebära riktade kontroller inom riskområden eller tillfälligt ökade granskningar eller informationsinsatser.
Det handlar också om att minska incitamenten och möjligheterna att begå brott. Det kan göras genom att förbättra handläggningsrutiner och utveckla digitala system som till exempel varnar vid ovanliga mönster. Utbildning för handläggare och bättre samverkan mellan myndigheter är också centralt för att bygga upp en mer effektiv och förebyggande kontrollfunktion. Samtidigt kan riktade informationskampanjer öka kunskapen hos grupper som riskerar att omedvetet eller medvetet göra fel.
Genom att kombinera åtgärder på olika tidsskalor skapas ett helhetsgrepp där både akuta problem hanteras och framtida brott förebyggs. På så sätt kan samhället både skydda välfärdssystemet och stärka tilliten till myndigheter. Samarbete inom kommuner, mellan kommuner och med berörda myndigheter spelar en viktig roll, särskilt vid misstanke om organiserad brottslighet. Det är viktigt att uppdatera sig kring ny lagstiftning avseende möjligheter att utbyta information.
Förebyggande åtgärder – innan beslut om stöd eller tjänst
Syftet i detta steg är att minska risken att brott begås genom att skapa tydliga regler, god kontroll och ökad medvetenhet om ansvar och konsekvenser.
- Säkerställa att ansöknings- och beslutsprocesser är tydliga, spårbara och innehåller moment för kontroll och verifiering.
- Informera brukare, företag och medborgare om vad som är brottsligt och att oriktiga uppgifter eller överutnyttjande av tjänster kan leda till straffansvar.
- Samverka i den mån det är möjligt, mellan olika förvaltningar (ex. socialtjänst, omsorg, arbetsmarknad) för att upptäcka mönster eller riskindivider tidigt.
- Utbilda personal inom välfärdstjänster i hur de upptäcker tecken på missbruk, felaktig användning eller fiktiva uppgifter.
- Säkerställa system för att identifiera aktörer som visar avvikande mönster i rapportering eller fakturering.
Det förebyggande arbetet minskar både risken att brott begås och att resurser slösas bort på felaktiga grunder.
Uppföljning och åtgärder – efter att beslut fattats , avtal ingåtts eller utbetalning gjorts
När en tjänst eller ett stöd väl har beviljats eller ett avtal ingåtts är det avgörande att kommunen följer upp användningen, kontrollerar att tjänsten levererats i enlighet med avtal och agerar tydligt om fel eller brott upptäcks.
- Genomföra regelbundna uppföljningar och kontroller av beviljade insatser, till exempel fakturakontroller, uppföljningssamtal och platsbesök.
- Stoppa betalningar av fakturor om tjänst inte utförts enlig avtalet, återkräva felaktigt utbetalda medel, utfärda varningar och viten, stoppa avrop eller att använda avtal under utredningstid samt när misstanke om brott finns, göra polisanmälan.
- Dokumentera brister i utförande eller brottslighet från privata leverantörer och häva avtal vid allvarliga överträdelser.
- Analysera misstänkta ärenden i efterhand för att förbättra rutiner och minska sårbarheter i systemet.
Denna del av arbetet syftar inte bara till att återställa rätt – utan också till att visa tydligt att välfärdsbrottslighet får konsekvenser, vilket i sig har en brottsförebyggande effekt.
Det är viktigt att agera mot välfärdsbrottslighet. När pengar väl har betalats ut är det svårt att få tillbaka pengarna oavsett om betalningen är felaktig.
Hinder för arbete mot välfärdsbrottslighet
SKR genomförde 2021 en intervjustudie kring arbete mot välfärdsbrottslighet inom socialtjänst och avseende föreningsbidrag. I denna undersökning kunde ett antal intresse- och målkonflikter identifieras. SKR bedömer att dessa konflikter fortsatt upplevs vara hinder i kommuners arbete.
Dessa områden är att anse som utvecklingsområden där kommuner själva kan påverka. Det finns också hinder för arbete mot välfärdsbrottslighet som är kopplade till lagstiftning. Även risken för otillåten påverkan utgör ett hinder för arbete mot välfärdsbrottslighet.