Varför ska man arbeta mot välfärdsbrottslighet?
Det är viktigt att välfärdssystemet fungerar i ett samhälle. Det är avgörande att det finns en tillit till systemen.
För att välfärdssystemet ska uppfattas som rättvisa och pålitliga måste samhället kunna utgå ifrån stöden och bidragen går till dem som uppfyller förutsättningar. Det förväntas också att enskilda huvudmän, civilsamhället och privata utförare levererar verksamhet av god kvalitet och i enlighet med uppdrag.
Enskilda huvudmän: De som vid sidan av det offentliga driver fristående förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor. Det kan vara i aktiebolagsform, i ekonomiska föreningar, som handelsbolag eller som enskild firma.
Välfärdsbrottslighet riskerar att påverka medborgarnas tillit till välfärdssystemet och även tilltron till att det offentligas förmåga att hantera skattemedel och sitt uppdrag. Det kan också leda till minskad tillit till skattesystemet och till rättsväsendet. I förlängningen leder detta till minskad tillit till demokratin. Detta är varför SKR bedömer att välfärdsbrottslighet är systemhotande och också anledningen till att välfärdsbrottslighet måste förebyggas och motverkas.
Lagstadgat ansvar
Det finns fler bestämmelser som ger kommuner ansvar och skyldighet att agera mot misstänkt välfärdsbrottslighet. Det är sedan polis som utreder den eventuelle brottslighet och åklagare som därefter åtalar. Kommunallagen innehåller i sin tur skyldigheter för kommuner och regioner att göra vissa uppföljningar och kontrollera privata aktörer.
Klicka på de olika lagarna för att läsa mer, och ta del av länken till hela lagtexten.
12 kap. 1 § tredje stycket kommunallagen
Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten.
Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke om brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats ska de anmäla förhållandet till berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt dröjsmål.
De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Bidragsbrottslagen är en svensk speciallag för att kunna straffa dem som lämnar felaktiga uppgifter eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden och på grund härav erhåller offentliga bidrag eller bidrag med för stort belopp.
Denna lag gäller sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som enligt lag eller förordning beslutas av Migrationsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Arbetsförmedlingen, en kommun eller en arbetslöshetskassa och betalas ut till en enskild person (ekonomiskt stöd).
Enligt 3 § i lagen framgår att om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet.
Denna lag innehåller bestämmelser om skyldigheter för statliga myndigheter, kommuner, regioner och vissa andra att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna i deras brottsbekämpande verksamhet.
Denna lag innehåller bestämmelser om skyldigheter att lämna ut uppgifter för kommuner, arbetslöshetskassor och vissa statliga myndigheter.