Vad är välfärdsbrottslighet?

När en aktör – företag, förening eller privatperson – otillbörligen utnyttjar kommuners och regioners välfärdssystem för egen vinning. 
(SKR:s definition)

Det finns idag ingen nationell definition av välfärdsbrottslighet. I SKR:s definition nämns välfärdssystemet vilket är de strukturer och regelverk genom vilka staten, kommuner och regioner fullgör sina uppdrag att trygga invånarnas välfärd. Välfärdstjänster är de tjänster som levereras inom välfärdssystemet exempelvis sjukvård, äldreomsorg, skola, renhållning och stöd till personer med funktionsnedsättning. Välfärden i Sverige finansieras i huvudsak av skatter. Det går att argumentera för att alla tjänster som finansieras av skattemedel kan ingå i begreppet välfärd och att utnyttjande av dem också ska betraktas som välfärdsbrottslighet.


Viktiga utgångspunkter om välfärdsbrottslighet

Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande (Lag 2023:196). Därutöver har kommunerna ett lagstadgat ansvar att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. (Kommunallagen 2017:725 6 kap 6§). 

Välfärdsbrottslighet är inte ett brott, utan ett samlingsnamn för olika brott som begås mot välfärdssystemet. Det kan till exempel vara bidragsbrott, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, bokföringsbrott, skattebrott med flera. 

Välfärdsbrottslighet är ett upptäcktsbrott att jämföra med trafikbrott och narkotikabrott. Om inte någon upptäcker brottsligheten och agerar syns den inte.

Välfärdsbrottslighet och andra brottskategorier

En brottslig gärning kan falla in under flera olika kategorier eller under flera begrepp. Begreppen överlappar många gånger varandra men det i sig utgör inte ett problem. I samverkan mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter är det dock viktigt att säkerställa att de begrepp som används avser samma sak eller i vart fall att de diskuteras utifrån samma betydelse. 

Hur förhåller sig välfärdsbrottslighet till andra brottskategoriseringar och begrepp? 

Ekonomisk brottslighet
Det finns inte någon vedertagen definition av ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetens definition är att ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp som innehåller olika typer av brott. De två vanligaste ekobrotten är skattebrott och bokföringsbrott. Begreppet har på senare tid fått en bredare betydelse där det kan sägas vara att få ut eller behålla pengar som man inte har rätt till.
Arbetslivskriminalitet
Det finns olika definitioner avseende arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverkets definition är när företag eller organisationer medvetet bryter mot lagar och regler i arbetslivet.Det kan vara att de bryter mot regler om arbetsmiljö, tar del av bidrag som de inte har rätt till, inte betalar skatter och avgifter eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige.
Kriminell ekonomi
Polismyndigheten definierar kriminell ekonomi som ett ekosystem av brottsvinster som genereras, hanteras och till delar återinvesteras i fortsatt brottslig verksamhet. Även legala medel, till exempel bidrag och lån, som används för investering i brottslig verksamhet omfattas. Brottsvinster kan genereras från en rad olika typer av brott, inklusive välfärdsbrottslighet.
Infiltration och möjliggörare
Infiltration och möjliggörare är två företeelser som kan förekomma i samband med välfärdsbrott och organiserad brottslighet. En infiltratör är en person som medvetet tar sig in i en verksamhet, ofta under falska förespeglingar, med syftet att samla in information, påverka beslut eller manipulera verksamheten inifrån. En möjliggörare är en person som redan befinner sig inom verksamheten och som, medvetet eller omedvetet, underlättar eller aktivt bidrar till att brott kan genomföras.
Otillåten påverkan
Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka tjänstepersoner eller förtroendevalda att agera på ett annat sätt än denne avsett. Det kan till exempel handla om att fatta ett annat beslut, att inte fatta ett beslut, ett skjuta på en tillsyn eller att inte polisanmäla händelser. 

Enligt Brottsförebyggande rådet utgörs otillåten påverkan av trakasserier, hot, våld och korruption. Det innebär att vissa handlingar inte är ett brott i juridisk mening.

Organiserad brottslighet
Enligt EU:s definition av organiserad brottslighet måste minst sex av 11 kriterier varauppfyllda för att det ska röra sig om organiserad brottslighet.

Av dessa måste punkterna 1, 3, 5 och 11 måste vara uppfyllda.

1. Samarbete mellan fler än två personer.
2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en
3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden
4. Någon form av disciplin och kontroll
5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar
6. Verksamhet på lokal nivå
7. Användning av våld eller andra metoder för hot
8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer
9. Deltagande i penningtvätt
10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller ekonomi
11. Strävan efter vinning och/eller makt


Rulla till toppen