Kortfattat om välfärdsbrottslighet
När en aktör – företag, förening eller privatperson – otillbörligen utnyttjar kommuners och regioners välfärdssystem för egen vinning.
(SKR:s definition)
Det finns idag ingen nationell definition av välfärdsbrottslighet. I SKRs definition nämns välfärdssystemet vilket är de strukturer och regelverk genom vilka staten, kommuner och regioner fullgör sina uppdrag att trygga invånarnas välfärd. Välfärdstjänster är de tjänster som levereras inom välfärdssystemet exempelvis sjukvård, äldreomsorg, skola, renhållning och stöd till personer med funktionsnedsättning. Välfärden i Sverige finansieras i huvudsak av skatter. Det går att argumentera för att alla tjänster som finansieras av skattemedel kan ingå i begreppet välfärd och att utnyttjande av dem också ska betraktas som välfärdsbrottslighet.
Viktiga utgångspunkter om välfärdsbrottslighet
Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att arbeta brottsförebyggande (Lag 2023:196). Därutöver har kommunerna ett lagstadgat ansvar att tillse att den interna kontrollen är tillräcklig för att förebygga fel och oegentligheter i verksamheten, och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. (Kommunallagen 2017:725 6 kap 6§).
Välfärdsbrottslighet är inte ett brott, utan ett samlingsnamn för olika brott som begås mot välfärdssystemet. Det kan till exempel vara bidragsbrott, bedrägeri, trolöshet mot huvudman, bokföringsbrott, skattebrott med flera.
Välfärdsbrottslighet är ett upptäcktsbrott att jämföra med trafikbrott och narkotikabrott. Om inte någon upptäcker brottsligheten och agerar syns den inte.
Var kan man hitta välfärdsbrottslighet
SKR bedömer att inom alla områden där det finns möjlighet att göra en vinst, för egen del, för ett företag eller en förening, förekommer det brott och oegentligheter.
Välfärdsbrottslighet finns därmed i alla kommuner och alla regioner i hela landet. Det är inte storstadsproblem, det handlar inte om geografisk placering eller politisk styrning utan det är verksamheterna som sådana som är sårbara. Detta innebär att alla kommuner och regioner riskerar att utsättas för brottsligheten och det innebär också att brottsligheten lätt kan flyttas från en kommun till en annan.
Klicka på korten för att läsa exempel på välfärdsbrottslighet inom olika verksamhetsområden:
PERSONLIG
ASSISTANS
Lämna oriktiga uppgifter om överdrivna hjälpbehov för att få ut pengar man inte har rätt till, eller för hög ersättning betalas ut efter felaktig tidsredovisning.
FÄRDTJÄNST
En förare rapporterar resor som aldrig har genomförts, eller överdriver körsträckor och tider för att få högre ersättning från kommunen.
FRISTÅENDE
FÖRSKOLA
En fristående förskola låter ett barn som flyttat utomlands stå kvar som inskrivet och fortsätter ta emot skolpeng från kommunen.
UPPHANDLING
HEMTJÄNST
En utförare som vunnit upphandlingen redovisar utförda timmar som i själva verket inte har utförts, och får betalt för dessa.
SÄRSKILDA
BOENDEN
En upphandlad verksamhet rapporterar att alla platser är belagda trots att vissa står tomma, och får ersättning för de tomma platserna.
FÖRENINGS-
BIDRAG
Föreningsbidrag betalas ut till en förening för aktiviteter som aldrig har genomförts.
BYGGLOV
När ett företag lämnar falska uppgifter i en ansökan för att få bygglov.
SERVERINGS-
TILLSTÅND
En restaurangägare lämnar falska uppgifter om ägarförhållanden eller verksamhetens inriktning för att få alkoholtillstånd.
MARK-
RÄTTIGHETER
En aktör lämnar falska uppgifter för att få arrendera kommunal mark till ett lägre pris, eller använder marken för annat än det avtalade ändamålet.
FOLKBOK-
FÖRINGS-
BROTT
Folkbokföringen är en inträdesbiljett till olika typer av förmåner. Att vara folkbokförd på en adress man inte bor på är ett brott.
Om du som förtroendevald vill lära dig mer om välfärdsbrottslighet
ta del av modul 1: ”Vad är välfärdsbrottslighet?”.
I nästa kapitel får du en kortfattad genomgång av otillåten påverkan.