Kortfattat om otillåten påverkan
Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för situationer där en utomstående på ett sätt som är olagligt eller som upplevs som obehagligt eller olämpligt, försöker påverka hur någon agerar i sin tjänst eller i sitt uppdrag.
(Brottsförebyggande rådet, Brå)
Otillåten påverkan är inte ett brott utan ett samlingsbegrepp för olika handlingar där vissa är brottsliga, andra inte. Otillåten påverkan är subjektivt och utgår ifrån om den drabbade uppfattar att syftet är att påverka tjänsteutövning. Det krävs inte att tjänstepersonen faktiskt påverkats för att handlingen ska räknas som otillåten påverkan.
Det kan även vara subtila former av aktivitet såsom omfattande sociala påtryckningar, upprepade kontakter, eller förtalskampanjer. Det vill säga påverkan som inte nödvändigtvis bryter mot lag men som ändå påverkar beslutsfattandet.
Handlingarna kan till exempel leda till att det fattas ett annat beslut än som tänkt, att det inte fattas något beslut alls eller att en händelse inte polisanmäls.
Andra exempel på handlingar som inte behöver vara brottsliga är trakasserier, ryktesspridning, obehagliga sms och anspelningar som inte utgör olaga hot samt hot om självskada.
Om du som förtroendevald vill lära dig mer om otillåten påverkan
ta del av modul 2 ”Vad är otillåten påverkan?”
Förtroendevaldas ansvar
Som förtroendevald har du ett stort ansvar. Du är både beslutsfattare och arbetsgivare för kommunens anställda. Det innebär att du har makt att styra inriktning, resurser och mål men också ett ansvar för att detta sker på ett sätt som inte skapar otillåten påverkan på tjänstepersoners arbete.
- Respektera rollerna – du är arbetsgivare och beslutsfattare men tjänstepersonerna ska bereda ärenden och fatta myndighetsbeslut utifrån lag och saklighet.
- Tänk på hur du uttrycker dig. Ordval, tonfall och till synes oskyldiga kommentarer kan missuppfattas.
Otillåten påverkan mot förtroendevalda
Sedan den 1 juli 2025 har kommuner och regioner ett tydligare ansvar för trygghet och säkerhet för förtroendevalda. Genom ett tillägg i Kommunallagen åläggs kommuner och regioner att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda vissa hel- och deltidsarvoderade förtroendevalda, genom att eliminera risker för ohälsa och olycksfall. Dessutom förutsätter lagen att kommuner och regioner säkerställer att de förtroendevalda får nödvändig utbildning för att kunna undvika risker.
Stödmaterial för att motverka hot, hat och våld mot förtroendevalda
Exempel på otillåten påverkan mot förtroendevalda
- En förtroendevald får hotfulla mejl eller meddelanden efter att ha drivit en fråga, exempelvis om bygglov eller tillsyn.
- En förtroendevald utsätts för trakasserier i sociala medier för att tystas eller skrämmas bort från en viss ståndpunkt.
- En företagare antyder att framtida stöd eller sponsring för lokala föreningar kan utebli om inte rätt beslut fattas.
- En lobbyist försöker bygga en personlig relation till en förtroendevald för att få förhandsinformation om politiska beslut.
- En förtroendevald erbjuds gåvor, resor eller middagar i syfte att påverka ett politiskt beslut.
- En lokal aktör erbjuder rabatterade tjänster som tack för välvilja i en politisk fråga.
- En förtroendevald utsätts för tryck via familjemedlemmar eller kollegor, exempelvis hot om att en anhörig kan förlora jobbet om ett kommande beslut går fel.
- En förtroendevald märker att bekanta eller grannar används som budbärare för krav eller påtryckningar.
- Förtroendevalda utsätts för ryktesspridning eller desinformation i sociala medier för att påverka opinionen och indirekt deras beslut.
- Organiserade grupper skickar in stora mängder identiska mejl eller kommentarer för att skapa en känsla av tryck eller hot.