Vad förtroendevalda bör tänka på i arbetet mot välfärdsbrottslighet
Som förtroendevald har du en nyckelroll i att säkerställa att kommunen har både riktning och kraft i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Arbetet behöver bedrivas systematiskt, konsekvent och långsiktigt samtidigt som det krävs politiskt engagemang och tydliga signaler från högsta nivå.
Visa vägen genom ledarskap
Lyft frågan i nämnder och styrelser och markera tydligt att kommunen inte accepterar välfärdsbrottslighet. Ett starkt politiskt stöd ger förvaltningen mandat och kraft att agera.
Stöd en kultur av mod och öppenhet
Skapa trygghet för medarbetare att rapportera misstänkta oegentligheter. Signaler från förtroendevalda är avgörande för att motverka tystnadskultur och otillåten påverkan.
Främja samverkan
Stötta och delta i samarbete med andra kommuner, regioner, statliga myndigheter, lokalt näringsliv och civilsamhället. Samverkan är en förutsättning för att minska brottslighetens möjligheter.
Håll er uppdaterade
Ta del av omvärldsbevakning, rapporter och goda exempel. Reflektera över hur erfarenheter från andra kan omsättas i den egna kommunen.
För in frågan i styrningen
Se till att välfärdsbrottslighet beaktas i reglementen, styrdokument och ägardirektiv. Kommunstyrelsen har det samordnande ansvaret, men alla nämnder behöver ta ansvar inom sina områden.
Efterfråga uppföljning och transparens
Följ regelbundet upp vilka risker som identifierats, vilka åtgärder som vidtagits och vilken effekt de haft. Ställ krav på öppen redovisning och lärande av varje situation.
Genom att ta en aktiv roll i dessa frågor stärker förtroendevalda kommunens förmåga att förebygga, upptäcka och agera mot välfärdsbrottslighet och därmed bidra till att värna ekonomi, kvalitet i välfärden och medborgarnas förtroende för demokratin.
Dessa punkter bygger på ”Checklista för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet”, framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i samarbete med PwC. Materialet är utvecklat för att ge kommuner och regioner ett praktiskt stöd i arbetet med att upptäcka, förebygga och motverka välfärdsbrott.
Följ länken för att ta del av checklistan i sin helhetVad kan förtroendevalda efterfråga från sin förvaltning?
- Lägesbild och statistik över omfattningen av felaktiga utbetalningar, upptäckta oegentligheter och gjorda återkrav och polisanmälningar.
- Intern kontroll – tydlighet kring rutiner, ansvarsfördelning, kontroll, uppföljning och rapportering.
- Riskanalyser inom olika välfärdssystem (till exempel försörjningsstöd, LSS, hemtjänst, arbetsmarknadsåtgärder).
- Rapporter om samverkan med externa aktörer som Polismyndigheten, Skatteverket, Försäkringskassan med flera.
- Uppföljning av beslutade åtgärder – vad har införts, vilka resultat har uppnåtts, vad behöver utvecklas?
Vilka politiska beslut kan fattas?
- Införa systematisk uppföljning av arbetet mot välfärdsbrottslighet.
- Regelbundna rapporter till nämnder/styrelser om arbetet mot välfärdsbrott (till exempel årlig redovisning).
- Tydliggöra nolltolerans mot välfärdsbrottslighet som en del av kommunens värdegrund.
- Övergripande strategi/handlingsplan mot välfärdsbrottslighet.
Vad kan man konkret göra
Skaffa kunskap och förståelse
- Läs rapporter från till exempel Brottsförebyggande rådet (Brå), Statskontoret, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och kommunrevisioner.
- Delta i utbildningar eller seminarier om välfärdsbrottslighet och organiserad brottslighet.
- Bjud in tjänstepersoner till nämnd och styrelser eller annat alternativ (politiska gruppmöten, särskilda utbildningstillfällen etc.) för att bättre förstå hur brottslighet kan ta sig uttryck lokalt.
Styr genom politiska beslut
- Prioritera frågan i fullmäktige och nämnder.
- Fatta beslut om intern kontroll och uppföljning. Säkerställ att kommunen har rutiner för att upptäcka oegentligheter.
Kommunicera och påverka
- Synliggör problemet, välfärdsbrottslighet urholkar legitimiteten i det offentliga.
- Våga ta debatten även om ämnet kan vara politiskt känsligt.
- Påverka nationellt genom att väcka motioner inom ditt parti eller föra dialog med riksdagsledamöter.
Bygg samverkan och nätverk
- Stärk samverkan mellan kommunens förvaltningar.
- Säkerställ kommunens samarbete med externa aktörer såsom:
- Polisen
- Försäkringskassan
- Skatteverket
- Arbetsförmedlingen
- Länsstyrelsen