Välfärdsbrottslighet är systemhotande

Välfärdsbrottslighet slår mot grundläggande värden i det demokratiska samhället. Detta gör den till en politiskt central fråga. SKR bedömer välfärdsbrottslighet som systemhotande. Systemhotande brottslighet är en typ av organiserad brottslighet som utgör ett allvarligt hot mot samhällets grundläggande funktioner, som rättskedjan, demokrati och välfärdssystem. Den kännetecknas av att våld och hot används för att påverka rättsväsendet och myndigheter, samt av ekonomisk brottslighet som försvagar samhället genom utnyttjande av offentliga resurser. 

Hotar välfärdens legitimitet

Välfärdsbrottslighet innebär att resurser som ska gå till behövande går till felaktiga mottagare, ofta via oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet. Detta underminerar förtroendet för välfärdssystemet. Om människor inte litar på att systemet är rättvist, minskar viljan att betala skatt och att stödja gemensamma lösningar.

Ekonomiska konsekvenser

Välfärdsbrottslighet kostar samhället miljarder kronor varje år. Det är resurser som annars skulle kunna användas till skola, vård, äldreomsorg och andra grundläggande välfärdstjänster. För förtroendevalda är detta en fråga om resurshushållning och ansvar för skattebetalarnas pengar.

En rättsstatlig fråga

Välfärdsbrottslighet är ofta en del av den organiserade kriminaliteten. Kriminella nätverk kan använda vinster från välfärdsbrottslighet till att finansiera annan brottslighet, såsom vapenbrott, narkotika eller människohandel. Det kan också leda till försök till korruption eller otillåten påverkan på tjänstepersoner och förtroendevalda. På så sätt hotas rättsstaten och demokratins grundläggande värden.

De mest utsatta drabbas

När välfärdsbrottslighet begås är det ofta samhällets mest utsatta som blir lidande. Om oseriösa aktörer får driva exempelvis förskolor, hemtjänst eller HVB kan kvaliteten bli låg eller direkt farlig. Barn, äldre och utsatta vuxna riskerar att inte få det stöd och den omsorg de har rätt till.

Effekter på hela samhället

I vissa områden används välfärdssystemet systematiskt som en inkomstkälla för kriminella nätverk. Det kan förstärka segregation, öka otryggheten och skapa djupare sociala klyftor. Förtroendevalda har ett ansvar att säkra att offentliga medel används rätt, och att kommunens invånare kan känna trygghet och tillit.

Viljan att betala skatt kan minska

Välfärden bygger på att medborgarna är villiga att betala skatt. Om det finns en bild av att systemet missbrukas, minskar viljan att bidra. På sikt hotar det finansieringen av hela den gemensamma välfärden.

Politiskt ansvarstagande

Att prioritera arbetet mot välfärdsbrottslighet visar på politiskt ansvarstagande. Det handlar om att värna skattebetalarnas pengar, skydda de mest utsatta och försvara demokratin. Oavsett ideologi är detta en fråga där tydligt ledarskap kan stärka tilliten till både politik och välfärdssystemet.