Vad kan du som medarbetare göra?
Att upptäcka eller misstänka välfärdsbrottslighet eller otillåten påverkan kan kännas svårt och ibland obekvämt. Som medarbetare spelar du en viktig roll i att värna både verksamheten och samhällets resurser. Genom att agera på ett ansvarsfullt och korrekt sätt kan du som medarbetare göra stor skillnad.
Ditt agerande bidrar inte bara till att förebygga och stoppa välfärdsbrottslighet utan också till att skydda kollegor, medborgare och verksamhetens trovärdighet. När misstankar tas på allvar och hanteras på rätt sätt stärks välfärdens motståndskraft. Därför är det viktigt att känna igen signaler på välfärdsbrottslighet och otillåten påverkan, att veta hur och vad som ska göras och vart dessa misstankar ska rapporteras. På så sätt skapar vi tillsammans en trygg, rättssäker och robust välfärd.
Vid välfärdsbrottslighet
Om du som medarbetare eller chef i en kommun misstänker oegentligheter eller välfärdsbrottslighet är det viktigt att agera professionellt, rättssäkert och enligt beslutade rutiner.
Dokumentera
- Skriv ner vad du sett eller hört, datum, tider, vem som var inblandad, vad som hände.
- Håll dig till fakta och undvik antaganden eller känslomässiga tolkningar.
- Spara dokument, mejl, beslut, kvitton eller andra relevanta uppgifter.
Rapportera internt
- Följ interna riktlinjer för rapportering av misstänkta oegentligheter.
Vänd dig till:
- Din närmaste chef eller annan ansvarig
- Kommunens säkerhetsfunktion och/eller jurist
- Kommunens visselblåsarfunktion – om händelsen är kopplad till en medarbetare eller ett misstänkt tjänstefel
Rapportera externt
- Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet (Lag [2008:206] om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen).
- En myndighet ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig (Folkbokföringslag [1991:481]).
Tänk på sekretessen
- Delning av uppgifter måste ske inom ramen för gällande sekretesslagstiftning. Detta gäller till exempel om det finns misstanke om brott som ska anmälas. Olika verksamheter omfattas av olika sekretess.
Om misstänkt brott – polisanmäl
- Vid misstanke om brottslighet ska polisanmälan göras i så hög omfattning som möjligt.
Polisanmälan vid välfärdsbrottslighet
Välfärdsbrottslighet innebär handlingar som är brottsliga, exempelvis bedrägeri, trolöshet mot huvudman, mutbrott eller bestickning, falska handlingar och urkundsförfalskning eller penningtvätt. Om oegentligheter upptäcks och brott misstänks är det viktigt att detta polisanmäls. Man behöver inte veta att det rör sig om brottslighet då det är polisens uppgift att avgöra detta. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att polisanmäla misstänka brott men om ingen anmäler får polisen inte kännedom om att brott har begåtts, och möjligheten till utredning och lagföring blir obefintlig.
Några vanliga hinder för att göra polisanmälan kan vara att den som utsätts för brott inte vill stå med sitt namn på en anmälan, att man inte riktigt vet vad förutsättningar (rekvisiten) för brottet är eller att man är rädd för att bryta mot sekretessen om man anmäler. Det kan vara bra att ta fram rutiner för hur och när polisanmälan ska göras så att enskilda handläggare inte själva måste fatta beslut om anmälan ska göras eller ej.
Argument för att polisanmäla misstänkt brottslighet
En anmälan kan leda till att:
- Polisen inleder en förundersökning
- Brottsvinster kan spåras och återkrävas
- Bidrags- och ersättningssystem kan rättas till
- Arbetsgivaren kan vidta organisatoriska åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet
- En brottsförebyggande effekt uppkommer
Utan anmälan riskerar brottsliga upplägg att fortsätta och vi förlorar ännu mer av våra gemensamma resurser.
Bygger kunskap om hot mot välfärdssystemet
Varje anmälan bidrar till statistik och analys som används av:
- Polisen och Brå, för att kartlägga var och hur välfärdsbrottslighet sker
- Regeringen och myndigheter, för att besluta om resurser och lagändringar
- Kommuner, regioner och myndigheter, för att förbättra rutiner och kontrollsystem
Ju fler anmälningar som görs, desto bättre underlag för att förebygga och stoppa välfärdsbrottslighet.
Normaliserar att agera
Att polisanmäla visar att:
- Välfärdsbrottslighet inte accepteras
- Det är en självklar del av yrkesrollen att skydda gemensamma resurser
- Kollegor och andra aktörer stärks för att själva vilja agera
Tystnad riskerar att skapa en farlig normalisering där välfärdsbrottslighet passerar obemärkt.
Skyddar rättssäkerheten och demokratin
Välfärdsbrottslighet som inte anmäls riskerar att:
- Leda till felaktiga beslut och felaktig resursfördelning
- Minska förtroendet för att välfärdssystemet fungerar rättvist och effektivt
- Urholka allmänhetens tillit till samhällets institutioner
- Brott mot välfärdssystemet förblir outredda
Polisanmälan är en central del i att försvara vårt gemensamma välfärdssystem och demokratin.
Anmäl varje gång.
Det är vår gemensamma välfärd som står på spel.
Vid otillåten påverkan
Om du som medarbetare eller chef i en kommun misstänker att någon kollega utsätts för otillåten påverkan eller om du själv utsätts:
Dokumentera
- Skriv ner vad du sett eller hört – datum, tider, vem som var inblandad, vad som hände.
- Håll dig till fakta och undvik antaganden eller känslomässiga tolkningar.
- Spara dokument, mejl, beslut, kvitton eller andra relevanta uppgifter.
Rapportera internt
- Följ interna riktlinjer för rapportering av otillåten påverkan.
Vänd dig till:
- Din närmaste chef eller annan ansvarig
- Kommunens säkerhetssamordnare eller jurist
- Kommunens visselblåsarfunktion – om händelsen är kopplad till en medarbetare eller ett misstänkt tjänstefel
Tänk på sekretessen
- Delning av uppgifter måste ske inom ramen för vad lagen tillåter. Detta gäller till exempel om det finns misstanke om brott som ska anmälas.
Om misstänkt brott – polisanmäl
- Vid misstanke om brottslighet ska polisanmälan alltid göras.
Kom ihåg – om du blir utsatt för hot, trakasserier eller otillåten påverkan
I akuta fall ring 112
- Dokumentera och rapportera omedelbart till chef och/eller säkerhetsfunktion.
- Du har rätt till arbetsrättsligt och psykologiskt stöd. (företagshälsovård)
- Kommunen har ansvar för din säkerhet och arbetsmiljö.
Polisanmälan vid otillåten påverkan
Det är viktigt att tänka på vid frågan om att göra en polisanmälan att detta kan innebära en avvägning mellan olika delar av arbetsgivaransvaret. Målsägandes egna beslut om man vill anmäla och genomgå en utredning och efterföljande rättegång, måste vägas mot arbetsgivarens egen önskan om att brottet ska beivras. Den lojalitetsplikt som finns i anställningsförhållandet måste beaktas. Den oro en enskild arbetstagare kan känna inför en polisanmälan måste arbetsgivaren också ha förståelse för. Kommunen uppträder också i flera olika roller i sitt uppdrag och inte enbart som arbetsgivare utan till exempel som skolhuvudman där uppdraget handlar om elevens omsorg och elevens bästa. Det är i dessa situationer inte alltid det är förenligt med det intresse kommunen i egenskap av arbetsgivare har. Är det brottslighet som är riktad mot kommunen och kommunen är målsägande bör dock sådan brottslighet alltid polisanmälas.
Att polisanmäla när man utsätts för otillåten påverkan är avgörande, inte bara för den enskilde utan för hela samhällets funktion och rättssäkerhet.
Argument för att polisanmäla vid otillåten påverkan
En anmälan kan leda till:
- Polisen inleder en förundersökning
- Arbetsgivaren kan vidta åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet
- En brottsförebyggande effekt uppkommer
Brott måste synliggöras och kunna utredas och lagföras.
Otillåten påverkan omfattar ofta handlingar som är brottsliga, exempelvis:
- Olaga hot
- Trakasserier
- Ofredande
- Misshandel
- Våld mot tjänsteman
- Försök till mutbrott
Om ingen anmäler får polisen inte kännedom om att brott begåtts.
Skapar underlag för skydd och åtgärder
En anmälan kan leda till att:
- Hotbild bedöms av polisen eller säkerhetsansvariga
- Arbetsgivaren kan vidta organisatoriska åtgärder (till exempel avlastning, byte av handläggare, arbetsrotation, chef skriver under beslut eller omplacering)
- Du kan få skyddsåtgärder så som larm, kontaktförbud eller i vissa fall skyddad identitet. En bedömning görs i det enskilda fallet.
Utan anmälan kan det vara svårt att få tillgång till dessa insatser.
Bygger kunskap om hot mot offentlig verksamhet
Varje anmälan bidrar till statistik och analys som används av:
- Polisen och Brå, för att kartlägga var otillåten påverkan sker och i vilken form
- Regeringen och myndigheter, för att fatta beslut om resurser och lagändringar
- Arbetsgivare, som får bättre förståelse för risknivån i olika funktioner
Ju fler anmälningar – desto starkare beslutsunderlag för att skydda offentliga aktörer.
Normaliserar att säga ifrån
Att polisanmäla visar att:
- Hot och trakasserier inte accepteras
- Det är viktigt att stå upp för sin yrkesroll
- Kollegor och andra stärks att själva vilja agera
Tystnad riskerar att skapa en farlig normalisering där gränserna suddas ut.
Skyddar rättssäkerheten och demokratin
Otillåten påverkan som inte anmäls riskerar att:
- Påverka beslut på otillbörliga grunder
- Skapa rädsla hos tjänstepersoner, politiker eller domare
- Underminera allmänhetens förtroende för staten och rättssystemet
Polisanmälan är en del av att försvara det demokratiska uppdraget.
ATT TÄNKA PÅ:
- Du behöver inte själv avgöra om det är ett brott – det är polisens uppdrag.
- Arbetsgivaren har ansvar att stötta dig i anmälningsprocessen.
- Det går att göra en anmälan i samråd med chef eller skyddsombud.
- Även försök till påverkan bör anmälas – inte bara när det handlar om öppna och konkreta hot.