Vad ska man göra om man upplever att man utsätts för otillåten påverkan
Om du som medarbetare eller chef i en kommun misstänker att någon kollega utsätts för otillåten påverkan eller om du själv utsätts:
Dokumentera
- Skriv ner vad du sett eller hört – datum, tider, vem som var inblandad, vad som hände.
- Håll dig till fakta och undvik antaganden eller känslomässiga tolkningar.
- Spara dokument, mejl, beslut, kvitton eller andra relevanta uppgifter.
Rapportera internt
- Följ interna riktlinjer för rapportering av otillåten påverkan.
Vänd dig exempelvis till:
- Din närmaste chef eller annan ansvarig
- Kommunens säkerhetsfunktion eller jurist
- Kommunens visselblåsarfunktion – om händelsen är kopplad till en medarbetare eller ett misstänkt tjänstefel
Tänk på sekretessen
- Delning av uppgifter måste ske inom ramen för vad lagen tillåter – till exempel om det finns misstanke om brott som ska anmälas
- Om misstänkt brott – polisanmäl
Kom ihåg – om du blir utsatt för hot, trakasserier eller otillåten påverkan
I akuta fall ring 112
- Dokumentera och rapportera omedelbart till chef och/eller säkerhetssamordnare.
- Du har rätt till arbetsrättsligt och psykologiskt stöd. (företagshälsovård)
- Kommunen har ansvar för din säkerhet och arbetsmiljö.
-
1. Ansökan inkommer
En person ansöker om försörjningsstöd och lämnar in handlingar där det framgår att hon är arbetslös, ensamstående och har tre barn.
-
2. Något känns fel
Du noterar att flera räkningar ser ut att vara fejkade (samma typsnitt, felaktiga kontaktuppgifter). Du hittar även på sociala medier att personen bor ihop med någon och jobbar svart på en bilverkstad.
-
3. Du frågar om komplettering
Personen blir snabbt aggressiv, säger att ”du ska passa dig” och hotar att anmäla dig om stödet inte beviljas.
-
4. Du informerar din chef
Du dokumenterar samtalet, sparar handlingarna och rapporterar direkt till din chef.
-
5. Intern utredning inleds
En utredning genomförs. Beslut fattas om att avslå stödet. Socialförvaltningen överväger att polisanmäla.
-
6. Stöd till dig
Du erbjuds stöd hos företagshälsovården och hotbildsbedömning görs. Ärendet hanteras vidare av säkerhetsfunktionen.
Polisanmälan
Det är viktigt att tänka på vid frågan om att göra en polisanmälan att detta kan innebära en avvägning mellan olika delar av arbetsgivaransvaret. Målsägandes egna beslut om man vill anmäla och genomgå en utredning och efterföljande rättegång, måste vägas mot arbetsgivarens egen önskan om att brottet ska beivras. Den lojalitetsplikt som finns i anställningsförhållandet måste beaktas. Den oro en enskild arbetstagare kan känna inför en polisanmälan måste arbetsgivaren också ha förståelse för. Kommunen uppträder också i flera olika roller i sitt uppdrag och inte enbart som arbetsgivare utan till exempel som skolhuvudman där uppdraget handlar om elevens omsorg och elevens bästa. Det är i dessa situationer inte alltid det är förenligt med det intresse kommunen i egenskap av arbetsgivare har. Är det brottslighet som är riktad mot kommunen och kommunen är målsägande bör dock sådan brottslighet alltid polisanmälas.
Att polisanmäla när man utsätts för otillåten påverkan är avgörande, inte bara för den enskilde utan för hela samhällets funktion och rättssäkerhet.
Argument för att polisanmäla vid otillåten påverkan
En anmälan kan leda till:
- Polisen inleder en förundersökning
- Arbetsgivaren kan vidta åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet
- En brottsförebyggande effekt uppkommer
Brott måste synliggöras för att kunna utredas och lagföras
Otillåten påverkan omfattar ofta handlingar som är brottsliga, exempelvis:
- Olaga hot
- Ofredande
- Våld mot tjänsteman
- Försök till mutbrott
Om ingen anmäler får polisen inte kännedom om att brott begåtts.
Skapar underlag för skydd och åtgärder
En anmälan kan leda till att:
- Hotbild kan bedömas av polisen eller säkerhetsansvariga
- Arbetsgivaren kan vidta organisatoriska åtgärder (till exempel avlastning, byte av handläggare, arbetsrotation, chef skriver under beslut eller omplacering)
- Du kan få skyddsåtgärder så som larm, kontaktförbud eller i vissa fall skyddad identitet. En bedömning görs i det enskilda fallet.
Utan anmälan kan det vara svårt att få tillgång till dessa insatser.
Bygger kunskap om hot mot offentlig verksamhet
Varje anmälan bidrar till statistik och analys som används av:
- Polisen och Brå, för att kartlägga var otillåten påverkan sker och i vilken form
- Regering och myndigheter, för att fatta beslut om resurser och lagändringar
- Arbetsgivare, som får bättre förståelse för risknivån i olika funktioner
Ju fler anmälningar – desto starkare beslutsunderlag för att skydda offentliga sektorn.
Normaliserar att säga ifrån
Att polisanmäla visar att:
- Hot och trakasserier inte accepteras
- Det är viktigt att stå upp för sin yrkesroll
Tystnad riskerar att skapa en farlig normalisering där gränserna suddas ut.
Skyddar rättssäkerheten och demokratin
Otillåten påverkan som inte anmäls riskerar att:
- Påverka beslut på otillbörliga grunder
- Skapa rädsla hos tjänstepersoner och/eller förtroendevalda
- Underminera allmänhetens förtroende för kommunen och rättssystemet
Polisanmälan är en del av att försvara det demokratiska uppdraget.
ATT TÄNKA PÅ:
- Du behöver inte själv avgöra om det är ett brott – det är polisens uppgift.
- Arbetsgivaren har ansvar att stötta dig i anmälningsprocessen.
- Det går att göra en anmälan i samråd med chef eller skyddsombud.
- Även försök till påverkan bör anmälas – inte bara när det handlar om öppna och konkreta hot.