Vad är otillåten påverkan?
Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för situationer där en utomstående på ett sätt som är olagligt eller som upplevs som obehagligt eller olämpligt, försöker påverka hur någon agerar i sin tjänst eller i sitt uppdrag.
(Brottsförebyggande rådet, Brå)
Otillåten påverkan är inte ett brott utan ett samlingsbegrepp för olika handlingar där vissa är brottsliga, andra inte. Otillåten påverkan är subjektivt och utgår ifrån om den drabbade uppfattar att syftet är att påverka tjänsteutövning. Det krävs inte att tjänstepersonen faktiskt påverkats för att handlingen ska räknas som otillåten påverkan.
Det kan även vara subtila former av aktivitet såsom omfattande sociala påtryckningar, upprepade kontakter, eller förtalskampanjer. Det vill säga påverkan som inte nödvändigtvis bryter mot lag men som ändå påverkar beslutsfattandet.
Handlingarna kan till exempel leda till att det fattas ett annat beslut än som tänkt, att det inte fattas något beslut alls eller att en händelse inte polisanmäls.
Andra exempel på handlingar som inte behöver vara brottsliga är trakasserier, ryktesspridning, obehagliga sms och anspelningar som inte utgör olaga hot samt hot om självskada.
SKR skickade i december 2022 in en hemställan till regeringen där förslag om att införa ett nytt brott – otillåten påverkan – framfördes. Att utsätta en tjänsteperson eller förtroendevald för handlingar som syftar till att denne ska ändra sig i sin tjänsteutövning/sitt uppdrag ska, enligt SKR, alltid vara brottsligt.
Länk till hemställan om nationell kraftsamling för systemstärkande åtgärder mot hot, hat och otillåten påverkan i syfte att skydda och stärka vårt demokratiska samhälle. (skr.se)Omfattning av otillåten påverkan
Det är lätt att fastna vid det som sker ovanför vattenytan – det som är synligt och konkret. Skjutningar, sprängningar, narkotikahandel, bedrägerier och vissa bidragsbrott får stort utrymme, eftersom de skapar oro och direkta konsekvenser i samhället. Men det är bara toppen av isberget.
När vi tittar under ytan ser vi en annan verklighet. Här ser vi många fler av de kriminellas intresseområden. Områden där det finns stora pengar att tjäna och ofta med liten risk att bli upptäckt. För att lyckas i dessa miljöer använder sig kriminella aktörer av otillåten påverkan och möjliggörare – vilket innebär att även tredje man kan bli utsatta, utnyttjade eller inblandade.[1]
[1] Catharina Lindstedt, senior rådgivare, utbildare och föreläsare inom otillåten påverkan
Viktigt!
Otillåten påverkan kan utövas även av individer utan koppling till kriminella nätverk/familjer.
Områden där otillåten påverkan och möjliggörare kan förekomma:
AVFALLS-
HANTERING
Oseriösa aktörer kan behöva tillgång till tillstånd, transporter eller deponier. En möjliggörare kan vara en anställd som godkänner oriktiga uppgifter, eller någon som påverkas att ”se mellan fingrarna” vid lagöverträdelser.
BANK &
FINANS
För att förbättra sin kreditvärdighet kan man lämna in falska uppgifter. Här kan en möjliggörare vara en handläggare som, av stress eller påverkan, inte ifrågasätter uppgifterna. Otillåten påverkan kan också utövas i form av påtryckningar mot enskild personal för att bevilja lån.
LOKALER
För att etablera eller dölja verksamhet kan man hyra eller köpa lokaler. Möjliggörare kan vara fastighetsförvaltare eller kommunala tjänstemän som godkänner upplåtelser utan tillräcklig kontroll, ibland efter påtryckningar.
FÖRENINGS-
BIDRAG
Falska medlemslistor och överdrivna aktivitetsrapporter kan möjliggöras av personer inom föreningar som medvetet manipulerar uppgifter. Otillåten påverkan kan också utövas mot tjänstepersoner i kommunen för att godkänna bidrag trots brister.
FOLKBOK-
FÖRING
Felaktiga adresser eller skenboenden kan passera om tjänstepersoner inte följer upp misstänkta uppgifter, eller om de utsätts för press att registrera uppgifter felaktigt.
OFFENTLIGA
UPPHANDLINGAR
Man kan försöka påverka beslutsfattare att godkänna anbud trots oegentligheter, eller vinna kontrakt via möjliggörare som delar information eller manipulerar processen inifrån.
TILLSTÅNDS-
GIVNING
Oseriösa aktörer kan vilja få tillstånd för exempelvis servering, byggnation eller evenemang. Här kan en möjliggörare vara en tjänsteperson som under press eller genom mutor godkänner en ansökan trots brister.
SKOL- &
BARNOMSORG
Felaktig registrering av barn i skolor eller förskolor kan skapa intäkter i form av skolpeng. Möjliggörare kan vara en administratör eller rektor som inte ifrågasätter uppgifterna, ibland påverkad av hot eller lojalitet mot aktören.
TRANSPORT-
TJÄNSTER
Oseriösa aktörer kan vilja påverka upphandlingar eller avtal för skolskjutsar eller färdtjänst. Möjliggörare kan här vara någon som släpper igenom oseriösa aktörer, kanske efter påtryckningar eller för att gynna en bekant.
TILLSYN
Genom otillåten påverkan kan man försöka undgå tillsyn. En möjliggörare kan vara en miljöinspektör som av rädsla eller mot betalning låter bli att genomföra tillsyn.
KULTUR- &
FRITID
Falska arrangemang eller ”spökevenemang” kan användas för att tillskansa sig stöd. En möjliggörare kan vara en handläggare som pressas att godkänna ansökningar eller som inte vågar ifrågasätta en etablerad aktör i lokalsamhället.
ÄLDRE-
OMSORG
HEMTJÄNST
Otillåten påverkan kan användas för att påverka biståndsbeslut eller få tillgång till uppdrag inom omsorgen. Möjliggörare kan vara personal som, medvetet eller omedvetet, godkänner felaktiga timmar, brukare eller hemtjänstföretaget.
Andra relevanta begrepp
En brottslig gärning kan falla in under flera olika kategoriseringar eller under olika begrepp. Begreppen överlappar många gånger varandra men det i sig utgör inte ett problem. I samverkan mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter är det dock viktigt att säkerställa att de begrepp som används avser samma sak eller i vart fall att de diskuteras utifrån samma betydelse.
Polismyndigheten använder sig av två olika begrepp – otillåten påverkan och otillbörlig påverkan. Definitionen av begreppen är densamma med skillnaden att i polisens begrepp otillbörlig påverkan utgör handlingen inte brott.
Nedan beskrivs andra relevanta begrepp.
Korruption[2]
Korruption är att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra. Men korruption kan vara många olika företeelser. Det behöver inte handla om att någon får en ekonomisk vinning. Det centrala är snarare att vinningen är otillbörlig, det vill säga att en fördel uppstår på felaktig grund. Studier visar att den vanligaste formen av korruption i Sverige sker utan krav på ersättning eller motprestation, så kallad vänskapskorruption.
Kriminaliserade handlingar som är korruption är till exempel mutbrott, trolöshet mot huvudman, bedrägeri, svindleri, stöld och andra tillgreppsbrott samt i vissa fall tjänstefel. Korruption kan också avse annat som är olagligt men som inte omfattas av straffrätten. Till exempel handlingar som strider mot krav på objektivitet och liknande principer i regeringsformen, förvaltningslagen eller lagen om offentlig anställning.
Korruption kan också vara sådant som är lagligt men som ändå är olämpligt. Det kan handla om avsteg från interna rutiner och regler eller andra situationer där objektiviteten går att ifrågasätta. Alla sådana avsteg är inte korruption, men de kan vara det om det uppstår en otillbörlig vinning eller en intressekonflikt som inte hanteras korrekt.
[2] Statskontoret webb 2025-09-15
- En handläggare tar emot pengar för att godkänna ett bidrag.
- En tjänsteperson väljer ett byggföretag för att renovera en skola, inte för att företaget lämnat bästa anbud, utan för att chefen där är en vän och har bjudit honom på resor.
- En företagare ger pengar eller presenter till en bygglovshandläggare för att få sitt bygglov godkänt snabbare eller trots att det egentligen inte borde godkännas.
- En kommunal chef anställer sin syster som projektledare trots att det fanns andra sökande med bättre meriter.
- En kommunanställd får gratis middagar eller sportbiljetter från ett företag som senare får stora kontrakt med kommunen.
När otillåten påverkan leder till att tjänstepersoner missbrukar sin makt eller sin ställning så innebär det att korruptionen är en direkt följd av denna påverkan eller påverkansförsök. Otillåten påverkan kan därmed leda till korruption.
Jäv
Jäv och korruption hänger ihop men de är inte samma sak. Jäv betyder att en person är partisk i ett beslut, till exempel för att individen själv, en anhörig eller någon närstående kan gynnas. Det kan vara helt oavsiktligt, man är jävig även om man inte försöker utnyttja situationen. Därför finns regler som säger att man måste avstå från att delta i beslut om man är jävig. Korruption innebär att någon medvetet missbrukar sin makt för egen vinning, ofta genom mutor, vänskapsband eller gentjänster. Detta innebär att jäv är en risk för korruption
Jäv behöver inte innehålla hot eller yttre påverkan utan det handlar om saklig opartiskhet.
- En tjänsteperson handlägger ett ärende som rör en släkting.
- En bygglovshandläggare beviljar tillstånd till sin väns företags bygglovsansökan.
- En förtroendevald deltar i beslut om att sälja mark till en förening där hennes make sitter i styrelsen.
- En förtroendevald/chef/tjänsteperson lyfter fram en sökande som den har en personlig koppling till i en pågående rekrytering.
Välfärdsbrottslighet
Otillåten påverkan kan användas för att möjliggöra eller skydda välfärdsbrottslighet då kriminella aktörer till exempel kan hota eller muta handläggare för att godkänna felaktiga bidrag och tjänstepersoner som upptäcker oegentligheter eller brottslighet kan tystas till exempel genom hot eller trakasserier.
Hot mot socialsekreterare
- En person kräver försörjningsstöd med falska uppgifter.
- Tjänstepersonen ifrågasätter – individen hotar med våld eller trakasserar.
- Resultat: utbetalning sker ändå – av rädsla eller press.
Lokala kriminella nätverk eller familjers påverkan
- En kriminell gruppering mobiliserar nätverk/familj att pressa kommunala tjänstepersoner.
- Syftet är att få bostad, stöd eller ekonomiska bidrag utan rätt till det.
Problematiken ökar då vi idag kan se att organiserad brottslighet använder välfärdssystemet som inkomstkälla eftersom risken för upptäckt är låg. För att undvika granskning används otillåten påverkan – till exempel genom att tysta visselblåsare eller pressa kommuner att inte dra in tillstånd.
KONSEKVENSER:
- Samhällsekonomiska kostnader – stora summor läcker från välfärdssystemet.
- Försvagat förtroende för offentliga institutioner.
- Minskad rättssäkerhet – den som hotar kan få fördelar på bekostnad av andra.
- Tjänstepersoners arbetsmiljö försämras och rekryteringsproblem ökar.
Osund konkurrens
Otillåten påverkan kan i hög grad bidra till osund konkurrens, särskilt inom offentligt finansierade verksamheter där beslutsfattande ska ske objektivt och likvärdigt. Osund konkurrens uppstår när vissa aktörer får orättvisa fördelar i konkurrens med andra, inte genom bättre kvalitet eller lägre pris, utan genom otillbörliga metoder, till exempel hot, mutor eller kopplingar till beslutsfattare. Otillåten påverkan kan leda till osund konkurrens genom:
Hot och påtryckningar mot beslutsfattare
En företagare kan genom hot eller trakasserier pressa tjänstepersoner att:
- Godkänna tillstånd eller avtal.
- Ge fortsatt finansiering trots att företaget inte genomför verksamhet enligt avtal.
- Undvika granskning eller kontroll.
Resultat: Företaget får konkurrensfördelar jämfört med aktörer som följer reglerna.
Till exempel ett företag inom hemtjänst hotar kommunens tjänstepersoner för att slippa kontroll eller få fortsatt uppdrag trots missförhållanden.
Mutor och korruption
Aktörer som erbjuder mutor eller ”gentjänster” till tjänstepersoner eller förtroendevalda kan vinna:
- Upphandlingar.
- Extra resurser eller anpassade villkor.
Resultat: Det snedvrider marknaden och stänger ute mer seriösa aktörer.
Till exempel ett företag får återkommande kontrakt inom färdtjänst eftersom ägaren har en privat relation till ansvarig chef.
Systematisk påverkan från kriminella nätverk
- Kriminella nätverk har ett skrämselkapital vilket innebär att de inte behöver gå lika långt i sina påverkansförsök. Mindre allvarliga påverkansförsök kan därför få allvarliga konsekvenser.
Resultat: Detta skapar en parallell marknad där ”reglerna” styrs av lojalitet och makt snarare än lagstiftning.
Till exempel ett kriminellt nätverk driver flera förskolor där inspektörer till exempel undviker tillsyn på grund av rädsla – vilket kan leda till att andra förskolor med högre kvalitet slås ut.
KONSEKVENSER:
- Konkurrensneutraliteten snedvrids och aktörer gynnas inte utifrån kompetens eller kvalitet.
- Offentliga medel går till ineffektiva eller kriminellt styrda verksamheter.
- Tilliten till systemet minskar och företagare och medborgare upplever orättvisa spelregler.
- Rättssäkerheten undermineras och vissa aktörer kan påverka beslut på otillbörliga grunder.