Vad kan du göra?
- Håll dig uppdaterad – följ interna riktlinjer, rutiner och aktuell information om välfärdsbrottslighet och hur den kan yttra sig.
- Var uppmärksam på varningssignaler – exempelvis avvikande fakturor, ovanliga samarbetspartners eller förändrade beteenden hos kollegor och leverantörer.
- Ställ frågor och sök stöd – om något verkar oklart eller felaktigt, fråga ansvariga och använd organisationens stödfunktioner.
- Samverka över verksamhetsgränserna – dela information i den mån det är möjligt och erfarenheter med andra avdelningar och yrkesroller för att upptäcka mönster.
- Dokumentera observationer – skriv ned vad du sett, hört eller uppmärksammat, med datum och detaljer.
- Rapportera misstankar internt – använd interna rapporteringsvägar och följ rutinerna. Om inte det är möjligt, använd visselblåsarfunktion.
- Skydda känslig information – hantera personuppgifter och affärskritiska uppgifter korrekt för att förhindra missbruk.
- Bidra till en öppen kultur – uppmuntra kollegor att tala om misstankar utan rädsla för repressalier.
Tänk på att gårdagens rutiner sannolikt inte täcker morgondagens brott!
Ett ständigt utvecklingsarbete är därför nödvändigt.
Vid misstänkta oegentligheter eller brottslighet
Om du som medarbetare eller chef i en kommun misstänker oegentligheter eller välfärdsbrottslighet, är det viktigt att agera professionellt, rättssäkert och enligt beslutade rutiner.
Dokumentera
- Skriv ner vad du sett eller hört, datum, tider, vem som var inblandad, vad som hände.
- Håll dig till fakta och undvik antaganden eller känslomässiga tolkningar.
- Spara dokument, mejl, beslut, kvitton eller andra relevanta uppgifter.
Rapportera internt
- Följ interna riktlinjer för rapportering av misstänkta oegentligheter.
Vänd dig exempelvis till:
- Din närmaste chef eller annan ansvarig
- Kommunens säkerhetsfunktion och/eller jurist
- Kommunens visselblåsarfunktion – om händelsen är kopplad till en medarbetare eller misstänkt tjänstefel
Rapportera externt
- Om det finns anledning att anta att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd har beslutats, betalats ut eller tillgodoräknats felaktigt eller med ett för högt belopp, ska underrättelse om detta lämnas till den myndighet eller organisation som har fattat beslutet (Lag [2008:206] om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen).
- En myndighet ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift i folkbokföringen om en person som är eller har varit folkbokförd är oriktig eller ofullständig (Folkbokföringslag [1991:481]).
Tänk på sekretessen
- Delning av uppgifter måste ske inom ramen för gällande sekretesslagstiftning. Detta gäller till exempel om det finns misstanke om brott som ska anmälas. Olika verksamheter omfattas av olika sekretess.
Om misstänkt brott – polisanmäl
- Vid misstanke om brottslighet ska polisanmälan göras i så hög omfattning som möjligt.
Polisanmälan
Välfärdsbrottslighet innebär handlingar som är brottsliga, exempelvis bedrägeri, trolöshet mot huvudman, mutbrott, urkundsförfalskning eller penningtvätt. Om oegentligheter upptäcks och brott misstänks är det viktigt att detta polisanmäls. Man behöver inte veta att det rör sig om brottslighet då det är polisens uppgift att avgöra detta. Det finns ingen lagstadgad skyldighet att polisanmäla misstänka brott men om ingen anmäler får polisen inte kännedom om att det finns misstankar om att brott har begåtts, och möjligheten till utredning och lagföring blir obefintlig.
Några vanliga hinder för att göra polisanmälan kan vara att den som utsätts för brott inte vill stå med sitt namn på en anmälan, att man inte riktigt vet vad förutsättningar (rekvisiten) för brottet är eller att man är rädd för att bryta mot sekretessen om man anmäler. Det kan vara bra att ta fram rutiner för hur och när polisanmälan ska göras så att enskilda handläggare inte själva måste fatta beslut om anmälan ska göras eller ej.
Argument för att polisanmäla brottslighet
En anmälan kan leda till att:
- Polisen inleder en förundersökning
- Brottsvinster kan spåras och återkrävas
- Bidrags- och ersättningssystem kan rättas till
- Arbetsgivaren kan vidta organisatoriska åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet
Utan anmälan riskerar brottsliga upplägg att fortsätta och vi förlorar ännu mer av våra gemensamma resurser.
Bygger kunskap om hot mot välfärdssystemet
Varje anmälan bidrar till statistik och analys som används av:
- Polisen och Brå – för att kartlägga var och hur välfärdsbrottslighet sker
- Regering och myndigheter – för att besluta om resurser och lagändringar
- Kommuner, regioner och myndigheter – för att förbättra rutiner och kontrollsystem
Ju fler anmälningar som görs, desto bättre underlag för att förebygga och stoppa välfärdsbrottslighet.
Normaliserar att agera
Att polisanmäla visar att:
- Välfärdsbrottslighet inte accepteras
- Det är en självklar del av yrkesrollen att skydda gemensamma resurser
- Kollegor och andra aktörer vågar följa efter och agera
Tystnad riskerar att skapa en farlig normalisering där välfärdsbrottslighet passerar obemärkt.
Skyddar rättssäkerheten och demokratin
Välfärdsbrottslighet som inte anmäls riskerar att:
- Leda till felaktiga beslut och felaktig resursfördelning
- Minska förtroendet för att välfärdssystemet fungerar rättvist och effektivt
- Urholka allmänhetens tillit till samhällets institutioner
Polisanmälan är en central del i att försvara vårt gemensamma välfärdssystem och demokratin.