Vad ska man göra om man upplever att man utsätts för otillåten påverkan?
Om du som medarbetare eller chef i en region misstänker att någon kollega utsätts för otillåten påverkan eller om du själv utsätts:
Dokumentera
- Skriv ner vad du sett eller hört – datum, tider, vem som var inblandad, vad som hände.
- Håll dig till fakta och undvik antaganden eller känslomässiga tolkningar.
- Spara dokument, mejl, beslut, kvitton eller andra relevanta uppgifter.
Rapportera internt
- Följ interna riktlinjer för rapportering av otillåten påverkan.
Vänd dig exempelvis till:
- Din närmaste chef eller annan ansvarig
- Regionens säkerhetsfunktion eller jurist
- Regionens visselblåsarfunktion – om händelsen är kopplad till en medarbetare eller ett misstänkt tjänstefel
Tänk på sekretessen
- Delning av uppgifter måste ske inom ramen för vad lagen tillåter – till exempel om det finns misstanke om brott som ska anmälas
- Om misstänkt brott – polisanmäl
Kom ihåg – om du blir utsatt för hot, trakasserier eller otillåten påverkan
I akuta fall ring 112
- Dokumentera och rapportera omedelbart till chef och/eller säkerhetschef.
- Du har rätt till arbetsrättsligt och psykologiskt stöd via företagshälsovård.
- Regionen har ansvar för din säkerhet och arbetsmiljö.
-
1. Ansökan inkommer
En vårdgivare ansöker om att få etablera en vårdcentral inom regionens valfrihetssystem. I ansökan framgår att bolaget uppfyller alla krav på kompetens, bemanning, ekonomi och erfarenhet.
-
2. Något känns fel
Vid granskning noterar du brister i underlagen – exempelvis CV:n som ser identiska ut, oklara ägarförhållanden och referenser som inte går att verifiera. Du får även indikationer på kopplingar till oseriösa aktörer.
-
3. Du begär komplettering
När du efterfrågar förtydliganden blir företrädaren för bolaget pressande i sin ton, ifrågasätter din kompetens och antyder att “det kan få konsekvenser” om ansökan fördröjs eller avslås.
-
4. Du informerar din chef
Du dokumenterar kontakterna, sparar underlag och informerar din chef om misstänkta oegentligheter och påverkansförsök. Händelsen polisanmäls.
-
5. Granskning inleds
Regionen genomför en utökad kontroll av bolaget. Ansökan avslås på grund av bristande tillförlitlighet och ofullständiga uppgifter. Ärendet kan även aktualiseras för vidare åtgärder, exempelvis underrättelser till andra myndigheter.
-
6. Stöd till dig
Du erbjuds stöd och vägledning i hur situationen hanteras. En bedömning görs av eventuella säkerhetsrisker och ärendet följs upp inom organisationen.
Polisanmälan
Det är viktigt att tänka på vid frågan om att göra en polisanmälan att detta kan innebära en avvägning mellan olika delar av arbetsgivaransvaret. Målsägandens egna beslut om man vill anmäla och medverka i en utredning och efterföljande rättegång, måste vägas mot arbetsgivarens egen önskan om att brottet ska beivras. Den lojalitetsplikt som finns i anställningsförhållandet måste beaktas. Den oro en enskild arbetstagare kan känna inför en polisanmälan måste arbetsgivaren också ha förståelse för. Regionen uppträder också i flera olika roller i sitt uppdrag och inte enbart som arbetsgivare utan till exempel som skolhuvudman där uppdraget handlar om elevens omsorg och elevens bästa. Det är i dessa situationer inte alltid det är förenligt med det intresse regionen i egenskap av arbetsgivare har. Är det brottslighet som är riktad mot regionen och regionen är målsägande bör dock sådan brottslighet alltid polisanmälas.
Att polisanmäla när man utsätts för otillåten påverkan är avgörande, inte bara för den enskilde utan för hela samhällets funktion och rättssäkerhet.
Argument för att polisanmäla vid otillåten påverkan
En anmälan kan leda till:
- Polisen inleder en förundersökning
- Arbetsgivaren kan vidta åtgärder för att förhindra fortsatt brottslighet
- En brottsförebyggande effekt uppkommer
Brott måste synliggöras för att kunna utredas och lagföras
Otillåten påverkan omfattar ofta handlingar som är brottsliga, exempelvis:
- Olaga hot
- Ofredande
- Våld mot tjänsteman
- Försök till mutbrott
Om ingen anmäler får polisen inte kännedom om att brott begåtts.
Skapar underlag för skydd och åtgärder
En anmälan kan leda till att:
- Hotbilden kan bedömas av polisen eller säkerhetsansvariga
- Arbetsgivaren kan vidta organisatoriska åtgärder (till exempel avlastning, byte av handläggare, arbetsrotation, chef skriver under beslut eller omplacering.
- Du kan få skyddsåtgärder så som larm, kontaktförbud eller i vissa fall skyddade personuppgifter. En bedömning görs i det enskilda fallet.
Utan anmälan kan det vara svårt att få tillgång till dessa insatser.
Bygger kunskap om hot mot offentlig verksamhet
Varje anmälan bidrar till statistik och analys som används av:
- Polisen och Brå, för att kartlägga var otillåten påverkan sker och i vilken form
- Regering och myndigheter, för att fatta beslut om resurser och lagändringar
- Arbetsgivare, som får bättre förståelse för risknivån i olika funktioner
Ju fler anmälningar – desto starkare beslutsunderlag för att skydda den offentliga sektorn.
Normaliserar att säga ifrån
Att polisanmäla visar att:
- Hot och trakasserier inte accepteras
- Det är viktigt att stå upp för sin yrkesroll
Tystnad riskerar att skapa en farlig normalisering där gränserna suddas ut.
Skyddar rättssäkerheten och demokratin
Otillåten påverkan som inte anmäls riskerar att:
- Påverka beslut på otillbörliga grunder
- Skapa rädsla hos tjänstepersoner och/eller förtroendevalda
- Underminera allmänhetens förtroende för regionen och rättssystemet
Polisanmälan är en del av att försvara det demokratiska uppdraget.
ATT TÄNKA PÅ:
- Du behöver inte själv avgöra om det är ett brott – det är polisens uppgift.
- Arbetsgivaren har ansvar att stötta dig i anmälningsprocessen.
- Det går att göra en anmälan i samråd med chef eller skyddsombud.
- Även försök till påverkan bör anmälas – inte bara när det handlar om öppna och konkreta hot.